KORSFARARE PÅ ÖLAND

 

Midsommarhelgen har varit väldigt lugn och skön. Däremot lite ensamt, mina barn har tyvärr andra traditioner på midsommarhelgen. Därför gjorde jag en rundresa på Öland på midsommarafton. Öland är otroligt rikt på fornminnen och man behöver inte färdas särskilt långt mellan varje fornminne.

 

 

Runsten i Seby på sydöstra Öland och mitt åkdon på midsommarafton.

Borgholms slottsruin och Eketorps borg i all ära men det finns så mycket mer att se på Öland.

Det finns ett antal stora stenkors resta på Öland och tanken var ett besöka alla under midsommarafton. Med andra ord en riktig korsfarare utflykt.

Det första är det som kallas Rynings kors och ligger på norra Öland.

”Man tror att Olof Ryning var fogde åt Erik av Pommern år 1414. Troligen var Olof på väg till prästgården för att övernatta, en historia säger att han överraskades av några människor och att hästen föll i sken. Enligt en annan sägen var det ren olyckshändelse. Vad man vet är att blev funnen illa sparkad och död på marken. Olof lär ha burits på bår till prästgården för att senare jordfästas av kyrkoherden.”

Rynings kors                                                   Foto Thoralf Alfsson

Ett väldigt mäktigt stenkors som idag inte skyddas ifrån korna som använder det att gnida sig emot. Det finns heller inga skyltar eller vägvisare som visar till denna plats. Men så kanske det blir när det finns så mycket annat att visa upp. Eller är det så att resurserna inte räcker till på Öland.

Lite längre söder ut ligger Föra kyrka och ca 50 m utanför kyrkogården finns detta stenkors. Här skall prästen Martinus ha blivit ihjälslagen 1431 biskopens fogde.

”Biskopens fogde kom till prästgården för att utkräva skatt. Då prästen, som bar på ett besman, gick fram för att fägna honom sade fogden: "Bär du värja mot mig." Därpå tog fogden besmanet från prästen och slog ihjäl denne med det.”

Stenkors vid Föra kyrka                                Foto Thoralf Alfsson

 

Sedan gick färden vidare längs Ölands östra kust ner mot Kapelludden. Här finns korset som kallas Heliga Birgittas kors.

”Bedömer Marie-Louise Sallnäs på ett rimligt sätt de motstridiga uppgifterna bland forskarna om Birgittarelikernas transport från Danzig till Vadstena. Hon pläderar för trovärdigheten i uppgifterna om att fartyget med Birgittas ben anlöpte Sikavarp (nuvarande Kapelludden på Ölands östra sida, där det ännu finns ruiner av ett medeltida kapell och ett stort och intakt stenkors) den 28 maj 1378 – den dag som anges i Linköpingsbrevariet, tryckt 1493. Expeditionen gick, enligt Sallnäs, med all sannolikhet vidare över Öland till västsidan och därefter till Gäddenäs i Småland för vidare färd längs landvägen till Söderköping-Vadstena.”

 Heliga Birgittas stenkors vid Kapelludden.   Foto Thoralf Alfsson.

 

Stormen Per gick dock hårt åt korset då en sjöbod sveptes med av vänden och rammade korset som slogs i tre delar. Men det har reparerats och är åter på plats. Kurt Lundgren skrev om detta i sin blogg och jag citerar ett litet stycke.

 

"Att korset fallit för stormen är oerhört ledsamt, som att förlora en god vän.

- När detta kors faller är ett dåligt omen för nationen Sverige, sade en ölänning till mig.

- Kan det ha ett budskap till oss, frågade jag.

- Så är det, sade den bistre mannen.

Vilket budskap berättade han dock inte."

 

Längst ner på södra Öland bara någon kilometer från fyren Långe Jan finns ännu ett stenkors vid Kyrkhamn. Detta kors är dock rest betydligt senare, nämligen på 1960-talet.

 

”Hamnen brändes ner av danskarna år 1563. Idag ser man en kapellruin och söder om denna ca 80 husgrunder och 75 gropar, sannolikt grophus, som rester av den forna hamnen som var Ölands främsta fiskeläge. Platsen omskrivs första gången år 1447 som Kyrkio hampn. På 1600-talet kunde nästan 900 fiskare vistas där samtidigt. Fisket vid Kyrkhamn hade stor betydelse inte bara för södra Öland utan även för angränsande kustbor.Kapellet vid Kyrkhamn byggdes på 1200-talets senare del till ära. Under reformationen övergavs kapellet och platsen markeras idag med en kulle och ett stenkors. Stenen från kapellet användes vid bygget av fyren Långe Jan år 1785.”

 

Stenkors Kyrkhamn                                Foto Thoralf Alfsson

 

Under dagen besökte jag även ett antal runstenar. Jag hade faktiskt ingen aning om att det fanns så många runstenar på Öland. Det är något som borde lyftas fram. De finns inte med på de turistkartor som massproduceras varje år. Jag återkommer i något blogginlägg till dessa runstenar.

 

 

Trackback
RSS 2.0